Därför ska du träna under din studietid

Fysisk aktivitet kan bidra till ökade studieresultat

Som student arbetar du mycket med hjärnan. En vecka kan innehålla många föreläsningar, tentaplugg och seminarier. Det innebär många timmars stillasittande arbete. Med tanke på detta är det viktigt att inte glömma bort att aktivera kroppen. Det är dock inte bara din kropp som mår bättre av träning och motion. Fysisk aktivitet stimulerar även hjärnan och kan bidra till att dina studieresultat förbättras.
I hjärnan frigörs så kallade signalsubstanser, som exempelvis dopamin och serotonin, som motverkar depression och smärta. Minne, inlärning och koncentrationsförmåga kan förbättras genom nybildning av celler i hippocampus, ett område för minnet. Endorfiner, som ibland kallas kroppens eget morfin, frigörs vid fysisk aktivitet och kan hjälpa dig att känna dig nöjd och belåten.
Undersökningar och tester som är gjorda vid Umeå universitet visar att fysisk träning inte bara tränar kroppens muskler, utan även förbättrar studieresultat och inlärningsförmåga.
500 studenter från Umeå universitet deltog i undersökningen om fysisk aktivitet och studieresultat. 90 procent av studenterna som tränade minst en gång per vecka lyckades bättre med sina studier än de som var inaktiva. De som klarade sig allra bäst i studierna var de som tränade 3-4 gånger per vecka. Vid än mer intensiv träning sjönk studieresultaten.

Vilka faktorer är viktiga att tänka på vid träning?

Flera faktorer avgör hur mycket en persons prestationer förbättras när den fysiska aktivitetsgraden ökar. Tre andra viktiga faktorer är träningspassens frekvens (hur ofta träningen utförs), duration (hur länge passet pågår) och intensitet (hur hårt/intensivt passet är). Dessa tre faktorer bestämmer den sammantagna ”träningsdosen”. Ju högre dos, desto högre effekt. Det bör påpekas att även lägre doser har effekt, om än i mindre omfattning.
Frekvens
För att fysisk aktivitet ska ha maximala prestations- och hälsoeffekter måste den ske ofta och regelbundet. Den effekt som ett arbetspass har kan påverka kroppen under flera dygn, sedan klingar effekten av. Därför rekommenderas daglig fysisk aktivitet.
Duration
Ju längre aktiviteten pågår, desto större effekt har den i regel. I många fall går det dock att dela upp det dagliga aktivitetspasset i flera separata 10-15-minutersperioder, bara den sammanlagda tiden blir tillräcklig. En vanlig rekommendation vad gäller tidsomfattningen är 30 minuters aktivitet per dag.
Intensitet
Ju hårdare ett träningspass är, desto större blir vanligen dess prestations- och hälsomässiga effekter, även om alltför intensiv träning kan leda till försämrade effekter. Goda hälsomässiga effekter tycks ofta kunna uppnås redan vid lägre intensitet. (Källa: FYSS- statens folkhälsoinstitut)
Tips för att komma i gång
• Börja med det lilla, till exempel höj- och sänkbart skrivbord eller en kort bensträckare varje halvtimme om du sitter mycket vid datorn.
• Tänk på vad du vinner på att röra på dig. Det ger dig motivation.
• Prova dig fram. Träna på det sätt som du trivs med och som känns bra.
• Låt kroppen vänja sig vid den ökade aktiviteten. Börja med korta stunder och låg intensitet, som till exempel 10 minuters promenad. Öka sedan successivt.
• Planera in tid för träning. Det kan hjälpa dig att etablera en tränings vana.
• Träna med vänner. Det är alltid lättare att komma i väg med lite draghjälp. Umgås, träna och må bra tillsammans. Gymmet är en utmärkt mötesplats.
(Källa: www.vardguiden.se)